Dagen efter..

Jag arbetar inte i Järva längre. Den sista tiden har jag funderat mycket över  allt som hänt, alla människor som jag har mött och på något förunderligt sätt känns det som om jag har varit väldigt långt bor, på en lång resa.

Här i radhuset i Hässelby, där jag är nu, tycks tiden nästan stått stilla. Jul med Ernst, Ingmar Stenmark och David Helenius på TV:n. Det är småputtrigt, trevligt och alldeles lagom, men så avlägset livet.

Hur är det då? Vad är skillnaden?

Det  är stor skillnad på tempo och energi, såväl positiv som negativ. Det är på något sätt så mycket mer av allt. Jag kommer ihåg i början, när  jag började i Husby, hur trött jag var. Alla människor som grep tag i en, såvä bildligt som bokstavligt. Ja, just sådant kan bli jobbigt för en ovan som mer definierar begreppet ”social” med att göra statusuppdateringar på Facebook.

Det är väl egentligen ingen slump att det främst är i Rinkeby, Tensta och Husby där det skjuts mest i Stockholm. Grogrunden till situationen är starkt kopplat till segregationen i staden. Uppväxtvillkoren i dessa områden skiljer sig markant från resten av staden och det får dramatiska konsekvenser.

Den mest påtagliga skillnaderna är att skolorna i områdena påverkats negativt de senaste åren. När 50% av eleverna lämnar den kommunala grundskolan utan tillräckliga betyg för att söka vidare till en gymnasieutbildning inser man att något gått allvarligt fel. Vi vet också att utan gymnasieutbildning är det mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Att satsa mer resurser på skolorna i dessa områden borde vara en självklar investering. Utbildning och jobb är utmärkta förutsättningar som förebygger både kriminalitet och utanförskap.

En annan sak som är en påtaglig orättvisa som drabbar dessa områden är barnfattigdom. I Rinkeby lever 42 procent av alla barnfamiljer i ekonomisk utsatthet. Barnfattigdom är något som orsakar unga lidande, oro och ökar risken för utanförskap. Vi vet också att det kan leda till sämre resultat i skolan. Om vi lyckas minska barnfattigdomen skulle vi bekämpa grogrunden för våld och kriminalitet.

Det är genom att ge alla barn en trygg uppväxt med goda möjligheter till utbildning och i förlängningen arbete som själva grogrunden för kriminalitet och utanförskap skulle decimeras. Som följd skulle även våldet minska och vår stad skulle bli en tryggare plats att leva i – för ALLA.

Läs mer om barnfattigdom i Sverige, Rädda Barnens årsrapport 2015