Feministisk stadsplanering – det är nu det börjar
Frågan om moralpoliser, ökad hederskultur och kontroll av kvinnor är mer än någonsin aktuell. Frågan bubblar i media. Reaktionerna har varit starka efter Kalla Faktas avslöjande i förra veckan om självutnämnda moralpoliser som trakasserar kvinnor runtom i Sverige och hur bland annat skolbarn separeras på skolbussen så att pojkarna får gå på och sitta fram medan flickorna går på och sitter bak.
Sedan fler år vittnar förortens kvinnor om ofrihet, förtryck och våld. Kvinnors erfarenheter av förtryck ser ofta annorlunda ut i förorten än i innerstaden.
I en krönika i Expressen den 30 mars ger sig även den vikarierande ledarskribenten Gustav Juntti, i kast med den nätta uppgiften att analysera Svenska Bostäders satsning på feministisk stadsplanering i Husby. Analysen grundar sig på ett starkt vinklat och hårt redigerat inslag i SVT Stockholm (30/3).
”Kvinnors upplevda otrygghet ska bekämpas. Lösningen måste dock vara mer genomtänkt än spontana kulturprojekt”, skriver Gustav i en förnumstig ton som får mig att tänka på begreppet mansplaining. Som många andra som ger sig i kast med att beskriva förorten och det arbete som görs där krafsar han bara lite på ytan.
I sak har han dock rätt, i förorten kan inte feminism reduceras till en konstform eller till spontana kulturprojekt. Det är sant.
Feministisk stadsplanering vad innebär det? Begreppet är klurigt. Det finns heller ingen färdig mall hur man arbetar med feministisk stadsplanering; det är istället nödvändigt att ta avstamp i de behov som finns på plats.
I rollen som kommunikatör för Svenska Bostäder startade jag för drygt tre år sedan ett omfattande dialogarbete för att ta reda på vad husbyborna tyckte om sitt centrum.
I den dialogen vittnade många kvinnor om en stark patriarkal kultur. Dialogen visade även, knappast överraskande, på en stor social orättvisa.
För mig, var det en skyldighet att lyssna på kvinnornas berättelser.
Tillsammans med kvinnor i Husby startade vi ett feministiskt stadsplaneringsprojekt. Vår målsättning var ett mer jämställt centrum där alla känner sig välkomna att vara. För att komma dit, använder vi oss av den feministiska analysen som verktyg. Med den vill vi synliggöra för att bryta obalansen i centrum.
Feministisk stadsplanering Husby handlar om att utforma och programmera stadsrummen så att de klarar av att uppfylla en rad olika funktioner, som exempelvis en plats för handel, rekreation, transport och sociala aktiviteter. Till skillnad från hemmet, eller andra privata platser i staden är stadsrummen till för alla, män och kvinnor, pojkar och flickor.
Det är viktigt att vi synliggör den strukturella obalansen som finns i stadsrummen och gemensamt försöker hitta lösningar. För det är precis så som man arbetar när man arbetar utifrån en feministisk metod, man arbetar inkluderande, och i dialog med boende. Det gör Svenska Bostäder i Husby.
Nej Gustav, jag tycker inte att det är något fel med pragmatisk Husbyfeminism.
I kampen för ökad integration, jämställdhet och social rättvisa, behöver vi hjälp av vassa skribenter som dig. Min uppmaning till blir därför att lämna ditt skyddade kontor i innerstaden. Ta den blå linjen mot Husby.
Vi ses vid spärrarna. Uppgång Husby centrum.
Det är nu det egentliga jobbet börjar.