Tre månader som konsult – så blev det
Det är tre månader sedan jag lämnade mitt fasta jobb för att börja frilansa. När jag träffar mina gamla kollegor undrar de ofta om jag inte ångrar mig.
Här bjuder jag därför gärna på min tre månaders korta erfarenhet som frilansare.
Först, en av förklaringarna till att jag hellre driver eget är att jag var uttråkad. Jag var helt enkelt för överkvalificerad för mitt fasta jobb. Det mesta gick på rutin och jag såg inte någon möjlighet att utvecklas. Min inre kanariefågel hade nog varnat ett bra tag om att syret höll på att ta slut och det var dags att styra om och följa sin egen inre kompass.
För mig innebär det att vara konsult om ett mind-set, ett sätt att vara. Det handlar även om att få använda min kompetens fullt ut. Jag vill helt enkel jobba för att det finns något vettigt att göra och som konsult anlitas man bara när kunden verkligen vill ha hjälp. Att tillföra det där lilla extra till en organisation eller team, den känslan är oslagbar.
Visst, ekonomiskt känns det mycket mer osäkert. Att frilansa innebär större eget ansvar för sin ekonomi. Lönen rullar inte in varje månad. Som konsult är du ansvarig för alla utgifter för ditt företag och din yrkesmässiga utveckling; vidareutbildning, förmåner, semester, sjukdom, pension, osäkerhet i din yrkesroll och så vidare. Dessutom bör du göra en vinst för att kunna vara utan jobb under tid, eller kunna satsa på vidareutbildning.
All den där ekonomiska osäkerheten uppvägs dock av en annan viktig anledning till att jag blev konsult: Friheten att styra över min tid.
Många värdesätter att vara anställda och ha en grundtrygghet, men jag tycker att uppsidan med att kunna styra över sin tid på ett helt annat sätt väger tungt.
Sist men inte minst, visst blir man glad att få en så positiv utvärdering efter sitt första konsultuppdrag.
Nej, jag ångrar mig inte!
Jag fortsätter som konsult tills jag hittar mitt absoluta drömjobb.
”Duktiga flickor mår som allra bäst när de får följa sina drömmar och syssla med något som de verkligen brinner för” Birgitta Ohlsson