Tankar om social hållbarhet efter Business Arena
Jag har det stora nöjet att vara moderator för social hållbarhet på Business Arena under våren. Business Arena är Nordens största arena för aktörer i ledande befattning i fastighets- och samhällsbyggarsektorn. Förra veckan var jag i Göteborg och nästa vecka den 20 april kör vi i Malmö.
Det är otroligt roligt och spännande att prata social hållbarhet utifrån olika aspekter och utifrån olika aktörers perspektiv. Det väcker såklart en himla massa tankar och idéer.
Det som slog mig, i Göteborg förra veckan, var att hållbarhetsfrågorna ligger högt upp på agendan. För bara några år sedan pratade man inte hållbarhet alls på de stora seminarierna. Om hållbarhet överhuvudtaget fanns med på programmet så var det i ett litet nischat hörn någonstans i någon undanskymd vrå. Så är det inte alls idag, hållbarhetsfrågorna är numera i centrum.
Jag konstaterar att inom området hållbarhet går det i en otrolig fart, det som var nytt för några år sedan är standard idag.
Långsiktighet, är ordet på allas läppar. Det är stort fokus på jobbskapande och trygghet.
Jag som har arbetat i ett kommunalt bostadsföretag vet att det är här som man kan göra verkligt stora samhällsförändringarna. Med långsiktighet som ett stadigt fundament för skulle allmännyttan skulle kunna vara en spjutspets för hållbarhetsfrågorna i samhällsbyggandet.
Det är när jag pratar med våra stora byggbolag som Skanska, Peab, Obos m.fl. som jag blir imponerad.
De arbetar för fullt med att få ut folk i jobb. Peak driver sedan 10 år ett yrkesprogram inom bygg och anläggning, Peabskolan. Och språkcafé. De jobbar aktivt för att skapa nya jobb med goda resultat. Flera har hakat på Stefan Löfvens 100-klubb för att hjälpa nyanlända att komma ut på arbetsmarknaden och det är något som samtliga har mycket goda erfarenheter av.
Bland våra stora byggbolag finns med andra ord en mängd välutvecklade idéer för att stärka social hållbarhet.
Det som saknas är bostadsbolag med en klar vision och social hållbarhetsstrategi för sina respektive bostadsområden. Strategier som byggbolagen sedan kan haka på med sina respektive projekt.
Jag tänker så här, seriösa bostadsbolag, kommunala som privata, har långsiktighet i sin affär medan byggbolag arbetar kortsiktigt i byggprojekt, de är kanske på en plats i 3–4 år. Hur vet de då att deras insatser är rätt? Risken är dessutom stor att deras insats försvinner i den stora projektgraven, som så många andra projekt som kommer och går, speciellt i förorten.
Här ser jag upphandlingarna som ett verktyg.
Låt säga att ett bostadsbolag exempelvis har jobbskapande och trygghet prioriterat i sin sociala hållbarhetsstrategi för ett specifikt område som ska rustas. Genom upphandling av byggbolag kan bostadsbolaget ställa krav och på så sätt delegera en hel del taktiskt, operativt hållbarhetsarbete och aktiviteter till byggbolagen. Insatserna under byggtiden följs sedan upp av såväl bostadsbolaget som byggbolag. Jag tror att om man jobbar på det här sättet minskar antalet kortsiktiga projekt. Vi får långsiktighet i större grad samtidigt som vi kan följa upp vårt sociala hållbarhetsarbete.
Jag ser att vi behöver bygga broar mellan bostadsbolag, byggbolag och säkert många andra aktörer.
Det är tillsammans som vi skapar ett bättre samhälle samtidigt som vi är affärsmässiga.
Det finns mycket att göra.