Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.
Category
Tags

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.
Category
Tags

Det var det förändrade omvärldsläget, alla skogsbränder och en påhejande före detta kollega som fick mig att ta steget att gå med i Criscom, ett specialistförbund för kriskommunikatörer i det civila försvaret som stöttar myndigheter, utbildar försvaret och allmänheten i kris och säkerhet.
Min känsla var att jag både ville och kunde bidra med min erfarenhet av att arbeta med kommunikation i många olika organisationer och situationer. Här, i min kompetens, känner jag mig hundra procent trygg men vid en kris eller större olycka är det oerhört viktigt att det finns rutiner för hur vi arbetar tillsammans. Och rutinerna och processerna måste sitta redan innan krisen är ett faktum. Det är här som jag har fått utbildning av Criscom. Jag har fått processerna.
Jag har gått tre olika kurser i krisberedskap och kriskommunikation. Jag har också fått utbildning i hur en stab fungerar. Jag börjar med andra ord känna mig redo – men hoppas förstås att min kunskap i krishantering inte kommer att behövas.
Efter ett digert utbildningspaket kan man antingen välja att ingå i Criscoms basorganisation eller att skriva ett avtal med länsstyrelsen eller en myndighet. Fler och fler myndigheter börjar vakna och anmäla intresse att ta in kriskommunikatörer från Criscom i sin krisorganisation.
Behovet är stort så om du är det minsta intresserad av att göra en insats kan jag starkt rekommendera att bli medlem i Criscom (eller något annat förbund inom i det civila försvaret). Det kostar 200 kr per år.
Läs mer om vad som ingår och hur du går tillväga på Criscoms webbplats.
Category
Tags

Kraxande konjunkturkorpar skrämmer inte. Planen är klar – den här gången tänker jag satsa mig genom svackan! Ett nytt bolag är på gång!
Category
Tags

Sommaren är slut och ja… vi vet att det kan kännas tråkigt. Men trots regn och rusk finns det mycket att glädjas åt nu när hösten är här. Vem tackar nej till mysiga hemmakvällar och härliga höstpromenader?
Sommarens ledighet ger mig en helt ny energi till att ta itu med hösten. Nu känns det helt rätt att sätta upp nya mål. Det är med andra ord dags för nya tag!
Kreativitet är förmågan att spränga ramarna och vidga horisonterna, hävdar professorn och lundafilosofen Nils-Eric Sahlin i sin bok ”Kreativitetens filosofi¨. Kreativiteten är det som får oss att erövra ny kunskap och inte bli kvar i uppkörda hjulspår. Jag sparkade igång hösten med att visa mina målningar på Galleri Bellman under en vecka. Det fick bli startskottet på min höst!
Mina målningar – Art_by_HelenL– har nu flyttat till Instagram. Kolla och låt mig gärna veta om det är något som du gillar.

Aktuellt uppdrag: Stadsplanering i Uppsala
Sedan i maj har jag arbetat på Stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun. Det är ett spännande uppdrag med mycket fokus på dialog – att engagera Uppsalaborna i ett mycket tidigt skede i planeringen av nya stadsdelar. Jag gillar det verkligen.
Stadsplanering handlar mer och mer om snabba förändringar i långa processer. Den digitala utvecklingen går snabbt. Smarta städer, e-handel, mobilitetstjänster och en framväxande delningsekonomi möjliggör för nya lösningar kopplade till hållbart byggande och utveckling men utmanar också både rådande fysiska strukturer, lagstiftning och arbetssätt. Utmaningen för den kommunala planeringen handlar mycket om att förstå och möta nya förutsättningar som både driver på och drivs av digitalisering. Men hur ser utvecklingen ut framöver – vad är troligt och önskvärt ur kommuners perspektiv? Och vad krävs av den fysiska planeringen?
Ledig för nya uppdrag från mitten av oktober
Ett sätt att få lite, lite koll på utvecklingen är att bjuda in unga till workshops, att engagera skolorna och lyssna noga. Det är ju för dom som är unga idag som vi bygger!
Från mitten av oktober är jag ledig för nya uppdrag. Det är med spänning som jag ser fram mot att ta nya tag!




Category
Tags

Järvaveckan avslutades i söndags. Och självklart så var vi där. Här är våra observationer.
Brilliant Minds-konferensen
I helgen hölls också den uppmärksammade Brilliant Minds-konferensen som bland annat gästades av diverse inflytelserika och mäktiga politiker, kändisar och företagsledare. I en annan del av Stockholm hölls de två avslutande dagarna av Järvaveckan – med en betydligt mindre glammig gästskara (om man inte räknar statsministern som talade under lördagen).
Järvaveckan prisas ofta för att vara ett ultimat demokratiskt verktyg för att föra det politiska samtalet ut i verkligheten. Och visst, de två eventen står i skarp kontrast med varandra: på Brilliant Minds har endast den samhälleliga eliten tillträde, medan Järvaveckan tillhör den breda massan som annars inte ofta kommer i kontakt med den politiska sfären.
Järvaveckan brygga mellan politiker och folket
Det är lätt att underskatta den funktion Järvaveckan fyller som brygga mellan politiker och folket: det är sådana bryggor som underminerar populism, misstro och politikerförakt.
1. … Däremot kan man fråga sig om Järvaveckan har förlorat lite av sin udd i och med kommersialiseringen? Närvaron av företag och organisationer som befinner sig på Järvaveckan och håller seminarier ”bara för att” resulterar i att hela eventet känns något urvattnat. Järvaveckan föddes ur en frustation över hur förorterna i Järva porträtteras av media och hur området glöms bort av politikerna. Den frustrationen finns fortfarande, men äts till stor del upp av seminarier som repetitivt innehåller samma vaga värdeord såsom ”demokrati”, ”frihet” och ”jämlikhet”.
2. Även om Järvaveckan går att kritisera kan man inte bortse från dess utjämnande kraft, inte bara syftande till politiker och folket, men även folket sinsemellan. Det är ingen hemlighet att segregation och ojämlikhet har ökat bland Stockholms befolkning under de senaste tio åren. Järvaveckan innebär en möjlighet för olika befolkningsgrupper att mötas och samtala och att innerstadsbor tar sig ut till det som uppmålas av media att vara den ”farliga” förorten.
3. Folkrörelsen och kraften i det kollektiva var ett genomgående tema under seminarier, tal och debatter. Många av de aktörer som medverkade under veckan uppmanade till folkrörelse och folkbildning, såsom LO, Hyresrättsföreningen, Folkets Hus & Parker.
4. Fokus på jobb genomsyrade Järvaveckan. Över 2 000 jobb finns att söka på plats – är initiativ som tillkommit i samarbete med just lokalsamhället.
5. Stort Engagemang. I Järvaområdet finns det ett otroligt stort engagemang. Det har startats ett enormt folkbildande arbete. Det finns också så otroligt mycket vilja och kärlek. För att inte tala om innovationer och företagsamhet. Det är på Järva det händer, vi lovar!
Category
Tags

Nu är det officiellt, min dotter Freja Öhlander blir min nya samarbetspartner. Freja pluggar just nu på sin master i Medie- och kommunikationsvetenskap på Lunds universitet. Hon har även en kandidatexamen i Stadsvetenskap.
Freja kommer att bidra med vetenskaplig kompetens. Hon är mycket skicklig på research och omvärldsbevakning – och att förmedla denna, hon är en snabb och duktig skribent och föreläsare. supervass på engelska. Förra året praktiserade hon på Gullers grupp i Malmö. Nu kommer hon att kunna bidra till mina uppdrag. Jag är helt säker på att vi kommer att komplettera varandra fantastiskt bra.
Välkommen Freja!

Category
Tags

Det är svårt att ändra på människors beteende! Det senaste året har jag arbetat för ett litet lokalt energi och miljöbolag. En stor del av mitt fokus har varit att få kommuninnevånarna att sortera ut sitt matavfall. Med traditionella verktyg som miljöstyrande taxor och information har vi kommit långt. Faktum är att vi ser ett positivt trendbrott när det gäller mängden utsorterat matavfall 2018. Riktigt bra, eller hur?
Javisst, men vi har en bit kvar att gå. Och det är här nudging kommer in i bilden.
Nudging är en metod som tar de senaste insikterna från vetenskapliga studier i beteendeekonomi och omsätter dem till praktiska verktyg för effektivare styrning och mer förutsägbart beteende hos din målgrupp. Det är ett komplement till traditionella styrmedel som prisförändringar och information för att styra beteende.
I mitt fall, där vi vill få människor att i högre grad välja att sortera ut sitt matavfall har jag försökt analysera de tankefällor som hindrar målgruppen att göra rätt. Här tror jag att det handlar om kognitiv belastning, sociala normer och övertro. Jag tror helt enkelt att man generellt tycker att man är lite bättre än genomsnittet på att sortera sopor och att den lilla mängd matavfall som man producerar i sitt hushåll ändå inte spelar någon roll. Dessutom är det meckigt och kladdigt att hålla på med!
Jo, jag tänker att jag måste omformulera mina budskap och arbeta mer med positiv förstärkning. Eftersom jag tror att min målgrupp bryr sig om vad andra människor gör och säger måste jag omformulera min generella kommunikation till att bli mer inkluderande som exempelvis, ”de allra flesta i kommunen sorterar ut sitt matavfall….”, ”Nästan alla väljer att….” osv.
Jag tänker också att vi ska förstärka den positiva trend med ökad insamling av matavfall med personliga, glada hejarop på kärlet för matinsamling. Tänk om du nästa gång när du slänger din bruna påse möts av budskapet, ”Heja, heja! vad bra du är. Du bidrar så att vi når vårt mål. Tillsammans gör vi skillnad!”? Ja, möts du av det budskapet, då har jag varit där!
Tror du att ett sådant glatt hejarop skulle göra skillnad?
Jag kommer att fortsätta att arbeta med nudging som komplement till traditionella verktyg. Nudging går att använda i en mängd situationer. Men främst tänker jag att det är ett verktyg för att påverka kunder eller medborgares beteende i en mer hållbar riktning
Category
Tags

Gick inte 2018 ovanligt fort? Det liksom bara swishade förbi i en himla fart. Och om jag ska vara ärlig, så vet jag inte riktigt vad det tog vägen.
Mycket blev gjort och mycket har hänt.
Jag inser att det var länge sedan jag var inne på min blogg. Ja, det är sant, jag hade verkligen glömt mina inloggningsuppgifter, så tack och lov för datorns nyckelhanterare. Tack Apple.
Min webbplats känns ungefär lika ödslig som en övergiven trädgård, nästan spöklikt. Men möjligheterna finns, nu är det dags att börja röja och odla igen.
Ett, två, tre. Nu kör vi!
Vad har hänt? Här är en kort resumé.
- Drömmen blev verklighet. Mitt företag blomstrar och jag har hundraprocentig beläggningsgrad. Jag har roliga uppdrag och nöjda uppdragsgivare.
- Klimatkrisen blev på allvar och mitt uppdrag på det lilla lokala energibolaget kom att handla om omställningen till det förnybara och fossilfria. Den stora utmaningen är att skapa drivkrafter så att fler ansluter sig. Det finns behov av En hel del och engagerande kommunikation.
- Måleriet har blivit en livsnödvändighet och jag längtar efter varje liten stund vid staffliet. Jag var i Frankrike och målade och jag har också ställt ut två tavlor. Vilken premiär om än mest på på skoj!
Vad händer 2019?
Min plan är att jobba vidare med mitt företag. Måla. Engagera mig ännu mera. Läsa. Vara snäll mot mina medmänniskor. Stå upp mot rasism. Absolut inte flyga.
Till sist…
Tack för året som gick grymma kollegor, vänner, uppdragsgivare och samarbetspartners. Tack för ert engagemang, förtroende och den ovärderliga dialogen.
2019 blir ett spännande år, och det skrivs av oss. Tillsammans.
Category
Tags
Ibland blir man så glad, så himla glad.
Som när jag fick det här meddelandet på messenger idag från en av mammorna som sommaren 2015 tvingades lämna sin lägenhet som de hyrde på korttidskontrakt i Tensta – utan att ha någonstans att ta vägen med sina barn.
Den sommaren var fruktansvärd för alla inblandade. Jag glömmer aldrig alla samtal med de utsatta familjerna. Hur vi vände och vred, och försökte vända upp och ner på varenda sten för att hitta en lösning för varje familj. Det var tufft, några fick flytta till vandrarhem och hotellhem. Någon flyttade till släktingar i Dalarna. Det var kortsiktiga lösningar i väntan på något mer hållbart. För vem vill ställa barnfamiljer på gatan?
Samtidigt gick drevet i media och för att inte tala om alla aktivister som kom till orten för att ta strid mot oss medarbetare på bostadsbolaget och stadsdelen. Problemet var bara att de hade inte hela bilden. I media blir det ofta väldigt endimensionellt, man blir tilldelad en roll i en redan förutbestämd story. Den här gången var det Davids kamp mot Goliat, den lilla människans kamp mot det grymma bostadsbolaget.
Några av familjerna glömmer jag aldrig. Jag vet att det har gått bra för de allra flesta. En del har jag koll på via Facebook. Och så fick jag det här meddelandet på Messenger.
Idag känns det bra att veta att jag, mitt i all tragiken och det kaos som var, ändå nådde fram med en gnutta medmänsklighet. Vi är ju alla människor.
Tack för att du lät mig veta!
Category
Tags
Det är dags för nya utmaningar – den här gången på ett litet energibolag som kommunikationsansvarig.
Stadsplanering under jord istället för ovanför, som jag har varit involverad mycket i de senaste åren. Det ska bli så himla roligt! Jag brinner för hållbar utveckling och mitt uppdrag kommer att kretsa mycket runt solenergi. Solenergi väntas ju spela en avgörande roll i det framtida energilandskapet.
Med det avslutar jag mitt uppdrag på Nacka kommun. Det ska bli spännande att fortsätta följa Nackas resa lite mer på avstånd, nu när de ska bygga den där fantastiska staden som man länge planerat för. Go for it! Det där kommer att gå galant!
Category
Tags
För mig betyder hösten regn, rusk, tända ljus och …. böcker. Jag har precis kommit ut ur dimman med mina nya progressiva glasögon och ser numera som en hök. Läslusten är med andra ord större än någonsin.
Jag har laddat med massor av böcker om kommunikation, innovation och artificiell intelligens.
Artificiell intelligens känns som ett måste om man vill hänga med i den tekniska utvecklingen, det som alla pratar om, det som gäller. Gartner listar AI som nummer ett av tio tekniktrender att hålla koll på 2018. Jag själv, startar med Life 3.0 av Max Tegmark. Extra spännande är att det är det möjligt att träffa Max Tegmark IRL i Kulturhusets hörsal den 1 november. Han kommer att föreläsa om att vara människa i den artificiella intelligensens tid. Missa inte! Som vanligt är det den rationella medelvägen som gäller för att kunna navigera vår spektakulära framtid, enligt Max Tegmark och väljer bort både teknikskepticism och digital utopi.
Jag gissar att Tegmarks Life 3.0 inte är en bladvändare utan en bok som kräver lite mer av sin läsare. För att lätta upp det hela har jag därför valt några böcker för ren och skär inspiration och glädje. Jag har bland annat valt ”Nu – Strategisk Improvisation för effektiv kommunikation” av Jesper Falkheimer (här, om någonstans, känner jag mig hemma!).
Karin Zingmarks ”Maxa snacket” ligger också på mitt nattduksbord. Jag tror verkligen också på att iden då ledningen kunde delegera kommunikation till en kommunikationsavdelning som paketerade och förde ut företagets budskap är sedan länge förbi. Självklart måste dagens företag bli kommunikativa fullt ut genom att lyssna, analysera omvärlden, ta till sig av kundinsikter och lägga energi på dialogen med både medarbetare och kunder. Dialog har på något sätt blivit mitt signum.
För att förstå affärsmodellerna bakom kommersiella plattformar som Uber, Airbnb, Etsy och eBay, har jag boken ”Platform strategy” av Laure Claire Reiller & Benoit Reillier som sista bok min ”att-läsa-lista”. Den är kanske inte heller någon bladvändare men bra att läsa för att ha koll. Jag tror att den är riktigt bra!
Vilka böcker läser du i höst? Tips mottages tacksamt!
Category
Tags
Tanken som slog mig i morse medan jag stod och borstade tänderna, var att det som är den riktigt stora utmaningen med att jobba som konsult är att ständigt få sitt yrkesmässiga kunnande och sitt självförtroende utmanat.
Att sitta kvar på samma jobb år efter år är ganska tryggt. Du vet vad du vet och du känner dig säker i din roll. Inga direkta utmaningar. Dina kollegor vet vad du går för.
Men det ger heller inga nya oväntade perspektiv. Du tvingas inte utmana dig själv, nästan varje dag. Tänka nytt. Slänga ihop något som är ”good-enough” på bråkdelen av en sekund. Möta nya människor. Samarbeta. Reda ut konflikter.
Konsultlivet är bland det roligaste och jobbigaste jag har gjort i mitt yrkesliv.
Anteckningar i all hast, Oktober 2017
Category
Tags
Category
Tags
Semester är det när man inte längre har koll på dagarna. Vänta, är det onsdag eller tisdag idag? Dagarna flyter in i varandra. Här på Lofoten skiljs dagarna inte åt av nätterna. Det är ljust dygnet runt.
Jag bor i en röd liten fiskestuga vid den vackraste av fjordar i Norge, Reinefjorden.
Känslan man får här är, Games of thrones – släng dig i väggen – här är verkligheten än mer magisk än i sagan. Förresten, jag är så himla nyfiken på säsong 7 som startade igår. säg ingenting,
Om man vill uppleva det magiska på riktigt rekommenderar jag Haukland beach. Stranden är fantastisk men också vandringen i bergen runt stranden. En underbar promenad startar vid parkeringen, åt vänster.
Urnstad beach är också riktigt härlig. Här samlas både surfare och naturälskate. Med parkeringsplatsen som utgångspunkt vandrar man längs bergen utmed havet ända till Eggum, där solnedgången är huvudattraktion. Glöm inte bra skor att gå i (det gjorde jag, hur man nu kan göra det?).
Fiskebyarna Å i Lofoten och Reine, där jag bor, ska man inte heller missa. Kanelbullarna i bageriet i Å är supergoda!
Sedan tycker jag att man ska ta dagen som den kommer, lite go with the flow. Läsa bra böcker gör bra för själen. Bara vara. Snart är hösten här och det är full fart igen – även här på bloggen. Tills dess, ha en riktigt fin sommar!
Category
Tags
Jag vill gärna slå ett slag för en grupp på LinkedIn för oss som jobbar med social hållbarhet och samhällsplanering.
Social hållbarhet inom samhälls- och fastighetsutveckling
Category
Tags
Utsikterna för en fin midsommar ser bra ut, lite sol, lite regn och förhoppningsvis mycket jordgubbar.
På väg mot Hälsingland. Motivationskoden av Tommy Lindberg slank ner i min väska. Inspirerande och tankeväckande läsning om det moderna ledarskapet som jag tycker att alla borde läsa. Åtminstone om man är det minsta intresserad av hur människors motivation fungerar på riktigt. Rekommenderas!
Midsommarhälsningar i all hast och i full galopp!
Category
Tags
Jag är mycket hedrad över att ha blivit invald i Brottsofferjourens förbundsstyrelse, Jag hoppas kunna bidra med min strategiska förmåga, nätverk och engagemang. Jag ser också en stor möjlighet i att utveckla Brottsofferjourens samarbete med företag inom ramarna för företags sociala ansvar.
Det ska bli riktigt roligt och spännande! Tack för ert förtroende!
Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för alla brottsoffers rättighet att få det stöd som behövs för att hitta vägen tillbaka. Grunden i Brottsofferjourens arbete är FN:s konvention om mänskliga rättigheter, där alla människors lika värde och rättigheter slås fast.
Category
Tags
Okej, det här inlägget är en parentes. Kommunikation och hållbarhet ska ju egentligen vara i fokus för den här bloggen. Men jag kan liksom bara inte låta bli. Varför? Jo, jag har köpt en stor platt-TV, en sk. smart-TV.
Ungefär här förstår du nu hur omodern jag är när det kommer till TV-apparater. Och i ärlighetens namn, kollar jag inte speciellt mycket på TV. Den gamla tjock-TV:n har bara blivit kvar, stående bortglömd i ett hörn och samlat damm. Jag tänkte egentligen inte på TV:n så himla ofta förutom när andra mer ”early adopters” kom på besök och förfasade sig, ”Herregud, är det sant, har ni en tjock-TV”.
Men nu har alltså dagen kommit och det är dags för den gamla trotjänaren från mitten av nittiotalet att bytas ut. Hur det kommer sig? Här är min analys.
Jag tror att allt började med att jag blev sjuk, först var det influensa som sedan blev till ett riktigt illa inflammerat öga med dimsyn och små svarta prickar som jag ibland misstog som flugor, som komplikation.
För denna åkomma får jag en herrans massa olika droppar och kortisontabletter. Lugn, doktorn säger nu att prognosen att bli återställd är god, även om jag till och från varit tveksam och har tyckt synd om mig själv när jag var som tröttast.
Jag tror att det var problemet med ögat och bristen på ork som i sin tur gjorde att jag torskade dit på Netflix och TV-serien Homeland. På bara några dagar, plöjde jag hela första säsongen och är nu en bra bit in på andra. Serien är som ett gift. Antalet timmar då jag borde sova har helt plötsligt halverats.
Att man tar med sig paddan och ligger och smygtittar under täcket för att inte bli upptäckt, det är inte bra. Det fattar vem som helst. Homeland är en serie som man ska titta på ståndsmässigt, på en jättestor skärm, halvliggande i soffan, Det var ungefär så läget var när jag började förstå mitt egentliga behov att en platt-TV. Den är en konsekvens av Homeland och ett inflammerat öga.
Förresten, har alla ni som kollar Homeland lagt märke till att när det är riktigt, riktigt jobbiga situationer öppnar CIA-agenten Carrie sitt kylskåp och häller upp ett jättestort glas vitt vin som hon sedan klunkar i sig som om det vore saft? Jag tror att det var just den bilden som fanns på min näthinna, när jag för några dagar sedan, klickade hem flera flaskor Riesling-vin på nätet. Man kan ju beställa hem vin via Mathem, nu för tiden. Hur bra är väl inte det? Till saken hör att jag är inte ens är speciellt förtjust i vitt vin. Men i serien ser det ju så himla gott ut.
Här förstår man hur reklam fungerar.
Om man riktigt tänker efter, är det inte så att livet består av en mängd kedjereaktioner? Det ena ger det andra. En liten händelse startar ett orsaksförlopp, en dominoeffekt. Karma, mina vänner!
Hur som helst och från det ena till det andra. Nu har det iallafall hänt. Tjock-TV:n är utbytt och jag har blivit med smart-TV och en himla massa riesling-vin. det är inte illa!
Nej det känns stort, närmast omvälvande!
Category
Tags
”Success is not the key to happiness. Happiness is the key to success. If you love what you are doing, you will be successful.” Albert Schweitzer, Nobel laureate
Category
Tags
Frågan om moralpoliser, ökad hederskultur och kontroll av kvinnor är mer än någonsin aktuell. Frågan bubblar i media. Reaktionerna har varit starka efter Kalla Faktas avslöjande i förra veckan om självutnämnda moralpoliser som trakasserar kvinnor runtom i Sverige och hur bland annat skolbarn separeras på skolbussen så att pojkarna får gå på och sitta fram medan flickorna går på och sitter bak.
Sedan fler år vittnar förortens kvinnor om ofrihet, förtryck och våld. Kvinnors erfarenheter av förtryck ser ofta annorlunda ut i förorten än i innerstaden.
I en krönika i Expressen den 30 mars ger sig även den vikarierande ledarskribenten Gustav Juntti, i kast med den nätta uppgiften att analysera Svenska Bostäders satsning på feministisk stadsplanering i Husby. Analysen grundar sig på ett starkt vinklat och hårt redigerat inslag i SVT Stockholm (30/3).
”Kvinnors upplevda otrygghet ska bekämpas. Lösningen måste dock vara mer genomtänkt än spontana kulturprojekt”, skriver Gustav i en förnumstig ton som får mig att tänka på begreppet mansplaining. Som många andra som ger sig i kast med att beskriva förorten och det arbete som görs där krafsar han bara lite på ytan.
I sak har han dock rätt, i förorten kan inte feminism reduceras till en konstform eller till spontana kulturprojekt. Det är sant.
Feministisk stadsplanering vad innebär det? Begreppet är klurigt. Det finns heller ingen färdig mall hur man arbetar med feministisk stadsplanering; det är istället nödvändigt att ta avstamp i de behov som finns på plats.
I rollen som kommunikatör för Svenska Bostäder startade jag för drygt tre år sedan ett omfattande dialogarbete för att ta reda på vad husbyborna tyckte om sitt centrum.
I den dialogen vittnade många kvinnor om en stark patriarkal kultur. Dialogen visade även, knappast överraskande, på en stor social orättvisa.
För mig, var det en skyldighet att lyssna på kvinnornas berättelser.
Tillsammans med kvinnor i Husby startade vi ett feministiskt stadsplaneringsprojekt. Vår målsättning var ett mer jämställt centrum där alla känner sig välkomna att vara. För att komma dit, använder vi oss av den feministiska analysen som verktyg. Med den vill vi synliggöra för att bryta obalansen i centrum.
Feministisk stadsplanering Husby handlar om att utforma och programmera stadsrummen så att de klarar av att uppfylla en rad olika funktioner, som exempelvis en plats för handel, rekreation, transport och sociala aktiviteter. Till skillnad från hemmet, eller andra privata platser i staden är stadsrummen till för alla, män och kvinnor, pojkar och flickor.
Det är viktigt att vi synliggör den strukturella obalansen som finns i stadsrummen och gemensamt försöker hitta lösningar. För det är precis så som man arbetar när man arbetar utifrån en feministisk metod, man arbetar inkluderande, och i dialog med boende. Det gör Svenska Bostäder i Husby.
Nej Gustav, jag tycker inte att det är något fel med pragmatisk Husbyfeminism.
I kampen för ökad integration, jämställdhet och social rättvisa, behöver vi hjälp av vassa skribenter som dig. Min uppmaning till blir därför att lämna ditt skyddade kontor i innerstaden. Ta den blå linjen mot Husby.
Vi ses vid spärrarna. Uppgång Husby centrum.
Det är nu det egentliga jobbet börjar.
Category
Tags
Ett stort Grattis till Statistiska centralbyrån som tog hem Stora kommunikationspriset i kategorin offentlig förvaltning. Priset var välförtjänt – speciellt i dessa tider när fakta och kunskap systematiskt ifrågasätts eller ignoreras för att ersättas med hemsnickrade, ”alternativa” sanningar och fakta.
Fakta behöver stå som en grund, även om den kan vara besvärlig och svår att tillägna sig. Mot lögner och förfalskade nyheter hjälper bara kunskap. Här har Statistiska centralbyråns kommunikationsavdelning en viktig roll. De arbetar målmedvetet med att göra krånglig statistik och siffror mer lättillgängligt. Okunskap bekämpas med fakta. Bra jobbat och stort Grattis till Stora kommunikationspriset i kategorin offentlig förvaltning.
Category
Tags
Om man pratar om något tillräckligt mycket och oförtrutet och outtröttligt tar det om och om igen, så blir det till slut sanning.
För det första, ingen kan väl någonsin tro att det är lätt att börja prata feminism i den mer konservativa fastighetsbranschen?
Jämställdhet är okej. Det finns ingen som säger emot jämställdhet. För mig handlar det om att kvinnor och män ska behandlas lika. Alla ska ha lika rättigheter, vilket kön de än har. Men jämställdhet är också att hela samhället borde genomsyras av feminism: Lika lön för lika arbete, Fler kvinnor i alla styrelser.
Jag ser det så här.
Feminism är inte lika med jämställdhet. Jämställdhet är däremot feminismens mål och feminismen är verktyget för att nå dit.
En del i den feministiska analysen är att tala om förtryck, strukturer och över- samt underordning. Det är här kvinnor och män kommer in.
KVINNOR är strukturellt förtryckta av MÄN. För att överhuvudtaget ha en chans att kunna bli jämställda så måste vi synliggöra det strukturella förtrycket. Vi måste prata om att män har mer makt, mer pengar, mer frihet än kvinnor osv.
I Husby har vi synliggjort att män tar över torgen och det offentliga rummet. Det allmännyttiga bostadsbolaget Svenska Bostäder vill rusta centrum utifrån ett feministisk perspektiv. De vill använda feminismen som ett verktyg för att bryta obalansen i centrum och synliggöra strukturerna.
Vad handlar feministisk stadsplanering om?
Det kan exempelvis handla om jämställda verksamheter, Det kan också handla om att utforma och programmera torgen så att både män och kvinnor känner sig välkomna. Varför inte en bilskola med kvinnliga bilskollärare? Är inte körkort kopplat till den feministiska frigörelseprocessen? Är inte bilkörning tätt sammankopplat med frihet? Kanske handlar det även om att möjliggöra för en bilpool?
Vad man lägger i begreppet feministisk stadsplanering beror på vem du talar med. det finns lika många föreställningar om vad det är som det finns människor, tror jag.
Huvudsaken är dock att vi börjar prata om det, att vi synliggör den strukturella obalansen och gemensamt försöker hitta lösningar på definierade problemområden. Här skriver jag medvetet ”gemensamt försöka hitta lösningar”, för om man arbetar utifrån ett feministiskt perspektiv så arbetar man inkluderande, i en demokratisk dialog.
Så var det ju det här med om att prata tillräckligt ofta om något så blir det en sanning.
För självklart blir man glad när man på omvägar får höra sina gamla kollegor förvara feministisk stadsplanering med att tvärsäkert säga, ”Herregud, det är väl i princip bara bonnlurkar som tycker att det är hotfullt att prata feminism i våra dagar?”
Det känns stort!
Category
Tags
Klart man blir glad när ens dotter ber en att göra en spellista med bra hiphop. Listan innehåller många gamla godingar och även någon låt northern soul. Jag fyller på den allt eftersom.
Hälsningar i hast…
Category
Tags
I samband med Husbyfestivalen 2014 presenterar vi i samarbete med Keyy & Souza ft. Cherrie låten Så många ställen. Det är en hyllning till Järva och Husby och alla som bor där.
Det var i ”holken” i Husby centrum vi skapade kommunikation som sa någonting på riktigt, den var jämställd på så sätt att den kom inte snett ovan ifrån, den kom istället från vanliga människor. Med mig, genom hela processen var Cherrie. Hon var min fantastiska dörröppnare.
Vi jobbade mycket med storytelling och vi lät vår målgrupp själva berätta. En hel sommar skördade vi berättelser om vårt Järva som vi publicerade på Instagram och Youtube under hashtaggen ”Mitt Järva”. Vi ville hylla Järva och lyfta människorna som bor där.
Det var nämligen så, att jag började jobba i Järva strax efter kravallerna i Husby 2013 och förtroendet för myndigheter och samhället var generellt lågt. Min tanke, var redan från början att vi skulle vara tvungna att starta med att bygga trovärdighet, tillit och förtroende.
Jag är helt övertygad om att förtroende är grunden för långa relationer och samarbete. Och i det här fallet, när jag började i Husby, var förtroendet som sagt rejält naggat i kanten. Vi var med andra ord, tvungna att börja från början.
”Du måste vara den förändring du vill se hos eller i andra” sa Gandhi.
Trovärdighet och förtroende börjar alltid med en själv, sedan sprider den sig som ringar på vattnet, ens relationer, företaget/organisationen, samhället osv.
Frågan var hur och vilka faktorer som är viktiga för att bygga trovärdighet?
Vi var på plats, lokal närvaro är superviktigt. liksom attityd och inställning. I efterhand har jag också identifierat ytterligare två viktiga ingredienser, nämligen integritet( som handlar om ärlighet, säga sanningen, ha mod och visa ödmjukhet) och intention (handlar om syftet, ”varför”, bakom det du gör, vad du tänker göra för att nå dit och vilket beteende du uppvisar som tecken på att du menar det du säger. ”Walk the talk” med andra ord).
Videon som fick namnet ”så många ställen”, var vår egen idé. Vi ville berätta om mångfalden på Järva, människor som är från många olika ställen men som funnit en fristad i stadsdelarna runt Järvafältet. idén förverkligades av Keyy & Souza, från Husby och Rinkeby med hjälp av Cherrie som coach. Producent var Martin Jonsson från Blacknuss.
När man jobbar med storytelling tycker jag att det är spännande att använda många olika medier, och gärna i en bra mix.
Category
Tags
Den offentliga platsen, gator, parker och torg, är demokratins viktigaste arena. Här har vi medborgare yttrandefrihet och mötesfrihet, medborgerliga rättigheter. Konstnären Saga Berlins konstverk Uppfinn nått eller dö i bassängen i Västertorps utomhusbad ställer frågor om dessa rättigheter. Vad är vi som medborgare, och vad är vår stat? Vem har rätt till den offentliga platsen? Vem kan uttrycka sig var, hur?
Ja, jag gillar. Det är episkt vackert och med politiskt relevanta frågor.
Med detta verk får Hägersten och Stockholm möjlighet att ställa sig i täten för den samtida västerländska konstscenen. Jag hoppas att Stockholm tar chansen.
Category
Tags
Jag har verkligen så många oförglömliga, fina och härliga minnen från min tid som kommunikatör på Järva.
Uppförsbacken i början var dock tuffare än vad jag hade kunnat föreställa mig. Jag hade inte ens varit i Järva tidigare, jo förresten, jag hade jobbat på Ericsson i Kista men det är en helt annan sak, en helt annan värld. Jag hade också varit i Rinkeby några gånger och handlat grönsaker, billigt. Det var liksom allt.
Så här i efterhand, inser jag vilken resa jag har gjort, såväl yrkesmässigt som på det personliga planet. Så många fördomar som har ställts på kant. så många gånger som jag har fått omvärdera mina kunskaper om vad kommunikation är.
Hur som helst, redan från början bestämde jag mig för att finnas på plats. Jag kände instinktivt att jag inte skulle lyckas med att få till kommunikation som betydde någonting om den gjordes med ett utifrån perspektiv. Min idé var istället att försöka få till ett mer jämlikt samtal, att prata med människor istället för till. Kommunikation med ett inifrån perspektiv.
Jag ordnade därför, med hjälp av välvilligt inställda kollegor, ett litet kontor mitt på torget i Husby centrum. Det var så litet, att det i folkmun kallades för ”holken”. Det viktiga var att dörren till ”holken” alltid stod öppen. Vi välkomnade besök. Och ryktet spred sig, efter ett tag sökte sig människor in för att prata, för att ventilera sina affärsidéer, få hjälp med att översätta något brev från försäkringskassan och allt man nu kan tänka sig. Det kom att bli en idé om närhet som också bar frukt. Jag fick kontakt med alla möjliga människor, byggde relationer och fick en riktigt bra plattform för dialog.
På den tiden, ja, det känns som väldigt länge sedan, jobbade en ung tjej med mig från Rinkeby, Cherrie. Hon gillade att sjunga och emellanåt kom vår lilla holk att bli en oas för ortens ungdomar. Stämningen var ofta på topp och det snackades och skrattades och framför allt så spelade vi hiphop så att taket nästa lyfte. Vissa dagar, för att få lite arbetsro och kunna tänka lite mer avskilt, tog jag därför helt sonika min dator med mig och satte mig på Husby träff eller något annat lite mer tyst ställe för att kunna jobba mer ostört.
Ungdomarna har nu gått vidare med sina liv och sjunger på bra mycket större arenor än vår lilla holk. De vinner dessutom massor av fina priser och gör turnéer världen över. De pratar om att betala tillbaka till sin ort och jobbar mot våld och för jämställdhet. Vilka stordåd lade vi inte grunden till i vår lilla holk, Cherrie och Keya? På kuppen lärde jag mig massor om hiphop, t.ex.bara det hur man uttalar Jay Z (Beyoncés man), ja, man säger inte jay zäta utan jay c (så himla mossig är jag och ungdomarna skrattade gott!)
Jag lärde mig också att ungdomar på Järva inte nödvändigtvis behöver vara ligister och stenkastare. På samma sätt som när jag började jobba på Järva, startar många unga på Järva sitt liv i uppförsbacke. Men jag vet att många gånger behövs det bara en liten, liten knuff i rätt riktning och innan man vet ordet, har de blivit ingenjörer, socionomer, jurister eller sjuksköterskor. Människor som vårt samhälle behöver.
Category
Tags
Känslan av att något inte riktigt stämmer. Först bara som en odefinierbar sjukdomskänsla. Trötthet. Tänker att nu måste jag bara hem och sova, sova och sova.
Jag vaknar med huvudvärk. Halsen känns som ett rivjärn och med en hosta från helvetet. Frossa.
Javisst, jag tycker synd om mig själv. Jag slänger i mig några Alvedon och googlar ”huvudvärk, hosta, trötthet”. Google säger: Mykoplasmalunginflammation, TWAR och Pneumokocker. Jag själv överväger influensa.
Jag kommer ihåg hur överjävligt det var förra gången dvs. första gången som jag drabbades. Hur kan man glömma en sådan mäktig nära-döden-upplevelse? Jag kommer ihåg hur snabbt det gick och att jag insjuknade i soffan framför TV:n. Det var sedan i soffan, framför TV:n som jag liggandes i flera dagar. Der var banne mig knappt så att jag tog mig till toaletten själv. Hur sjutton kan man bli så sjuk av influensa?
Jag lovade sedan mig själv att sluta raljera över människor som vaccinerar sig mot influensa. Ja, jag har faktist gjort det. Jag trodde då att influensa var ungefär som en förkylning.
Nu är jag här igen. Men inte lika farligt som förra gången. Vid min sida ligger yorkshireterriern som en oborstad dammtuss och på nattduksbordet ligger Zyx och Alvedon.
Som någon klok person sa, ”det går över”. Men kan man verkligen lita på det?
Category
Tags
Jag är sekulär och har levt större delen av mitt liv i Sverige. Jag umgås ofta med sekulära kvinnor som är likasinnade. Vi tycker och tänker ofta likadant om det mesta som berör oss.
Idag finns det så mycket vi och dem. Debatten är som en boxningsmatch med två ringhörnor.
Alla lever i sin verklighet och tror att ens verklighet är enda sanningen
Jag har en syster som bor i mitt forna hemland, jag älskar henne mycket och tar ofta goda råd ifrån henne.
Hon bär slöja och är troende muslim. Hon är självklart mot Daesh och liknande islamistiska terrororganisationer. Hon avskyr deras handlingar och deras sätt att använda islam. Min syster som nästan tar alla beslut hemma är absolut inte förtryckt av hennes man men hederskulturens påverkan kan hon inte komma undan som är cementerade och gäller alla.
Traditioner och kulturer som bestämmer ofta hur kvinnan ska klä på sig. När jag samtalar med henne om klädseln och slöja säger hon kloka ord . ”Det är mitt val och min sanning”.
Så sant! det ju min systers verklighet, såsom jag har min verklighet.
Vem har rätt att döma?
Dagens polarisering gör mig illamående och har svårt att finna mig i det. Vad kvinnan ska ha på sig upp till henne i den sanning hon befinner sig i.
I hennes sanning är hederskulturen sätter normer och i min sanning är det de i västvärlden som vill reglera hur mycket kvinnor ska få ha på sig.
På ena sidan vill de reglera hur mycket man ska ha på sig på den andra hur lite, förtryck från båda håll. Kvinnan är själv kapabel till vad som är bästa klädseln för henne.
Jag väljer att visa mycket hud, min syster väljer att täcka mycket hud fast vi är från samma familj och tradition.
Varken jag eller min syster är bättre än den andre. Det finns inte rätt eller fel, bara olika klädsel.
När vi är på stranden badar hon i burqini och jag i bikini. Vi båda svalkar oss i det härliga vattnet utan att tänka på den andres klädsel.
Det är dags att föra en vettig och balanserad debatt om viktigare saker som sker omkring oss.
Sluta reglera, kontrollera och döma kvinnans kropp och klädsel. Kvinnor är fria individer och skall inte bli förtryckta från vare sig hederskultur eller lagar som reglerar klädseln. Sunt förnuft borde råda.
Låt oss diskutera och debattera hederskulturen som förtrycker!
Låt oss diskutera och debattera extrema islamisternas förtryck!
Låt oss diskutera och debattera separata badtider!
Låt oss diskutera och debattera separata fritidsgårdar!
Låt oss diskutera och debattera separata skolklasser!
Låt oss diskutera och debattera barnens rätt att välja religion och klädseln!
Låt oss diskutera och debattera religiösa skolor!
Så liten är burkinidebatten. Det finns så mycket viktigare och större förtryck att debattera.
Esme Güler, boende och verksam i Husby
Category
Tags
Jag känner mig glad, på gränsen till lätt berusad, över nomineringen till Stora Kommunikatörspriset, Bästa kommunikation offentlig organisation. Framförallt känner jag en stor tacksamhet till boende i Järva och Husby. Det var här som jag lärde mig att våga mötas utan rädsla. Att lyssna för att försöka förstå.
Jag tycker också att det känns bra att ta tillfället i akt och bidra till att rikta strålkastarljuset på Husby för något annat än skjutningar, drogförsäljning och otrygghet. Där finns nämligen så mycket mer. Här bor ovanligt många engagerade människor. Här har exempelvis eldsjälar gått samman i ett stadsdelsråd som träffas varje månad för att diskutera hur de bäst kan stötta, hjälpa, försöka förstå och sätta press på politiker och tjänstemän.
Det var alltså här som jag skolades in. Jag glömmer aldrig hur jag ensam, fick stå i mitten av den stora församlingssalen i Husby träff och hur jag fullständigt grillades av ett hundratal ifrågasättande Husbybor om upprustningen av Husby centrum. Det var här som jag fick erfara ordspråket ”det som inte dödar härdar”, stämmer.
Jag dog inte, – även om det många gånger var en smula ensamt.
Jag fick frågan av Sveriges kommunikatörer om jag ville dela med mig av ”framgångsreceptet”, det jag tycker är god kommunikation. Jag försökte sammanfatta det som har varit viktigt för mig med bara några få rader, ja, herregud, hur enkelt kan det vara? Bra kommunikation, på bara några rader. Här är lösningen….
Category
Tags
Lite tankar i all hast.
Jag fick häromdagen frågan om livet avgörs av strävsamhet eller tur.
Utifrån ett jobb och karriärperspektiv blev mitt svar: ”Välj chef med omsorg.”
Ställ dig själv frågan: ”Vem är det jag rapporterar till. Vem kommer att bestämma och fatta beslut om min karriär?”
För mig är det viktigt med en chef som utmanar och samtidigt ger mig utrymme. Det finns så himla många duktiga människor och om du inte får en plattform eller mandat, då spelar det ingen roll hur smart eller bra du är. Mitt bästa karriärtips är därför att välja rätt chef, det är viktigare än din roll eller titel.
Category
Tags
Bara några hundra meter från E18 ligger Eggeby gård som en egen liten oas mellan miljonprogrammets höghus. Just nu visar de utställningen ”kvinnor i kamp”.
Kvinnors kamp var också den röda tråden för dagens improvisation med Stockholms improvisationsteater. Föreställningen var lika rolig som tankeväckande.
En stor röd ros till Föreningen Järva Folkets Park som anordnar utställningen som pågår fram till den 26 mars. Program finns här.
Category
Tags
Tack vare filmen Moonlight har har jag återfunnit en kär gammal vän.
Ebony Alleyne. Vart sjutton tog hon vägen? För tio år sedan spelade jag henne dag och natt. Jag hade fått en ”hembränd” cd-skiva från London. Cd-skivan är för länge sedan borta men hon finns på Spotify. Hela albumet är så himla bra. Bättre än så här blir det helt enkelt inte! Missa inte!
I filmen kör man originalversionen med Barbara Lewis men den här slår originalet med hästlängder!
Med Hello Stranger sätter jag tonen för helgen.
Och missa för gudskull inte att se filmen Moonlight.
Efter lite research har jag fått veta att Ebony har sadlat om och jobbar numera med juridik. Tänk vad livet kan förändras. Det känns nästan lite sorgligt och slöseri på en så bra sångerska.
Category
Tags
Internationella kvinnodagen till ära vill jag lyfta fram några fantastiska och starka kvinnor som jag har mött på Järva. Det här är bara några få och jag är så tacksam att vi finns i mitt liv!
Först ut är Esme Güler. För drygt ett år sedan träffade jag Esme på ett möte i Husby. Vi diskuterade feministisk stadsplanering. ” Du måste lyssna på oss kvinnor”, sa hon med viss skärpa och tittade mig stint i ögonen. Sedan dess har vi en fortgående dialog. Vi har varit i Göteborg på S-kvinnornas årsmöte och pratat Husby och feminism. Med rött läppstift intog vi även Business Arena i Stockholm. Esme skriver debattartiklar som jag bloggar, ungefär. Engagemang är det ord som först tänker på när jag tänker på Esme.
Sedan har vi våra härliga stickare med Geraldine Hudson i spetsen. Det är Irene, Fereshteh, Habiba, Nurjan och för att inte tala om Inga Harnesk. (förlåt Inga, att jag nämner dig här bland stickarna, du vill ju titulera dig aktivist). Detta härliga gäng träffades hela sommaren 2016 i Husby centrum och stickade, drack kaffe och diskuterade livets stora frågor. Vi lyssnade och grät med Nurjan som flytt talibanerna och suttit i fängelse tillsammans med sina döttrar i såväl Iran som Turkiet och Afghanistan. Vi hoppas så att dina söner är vid liv och att du får leva ett gott liv i Sverige. Det är du värd!
Cherrie och Riak, två fantastiska unga kvinnor som introducerade mig i Järva. Tänk, Cherrie som berättade att hon gillade att sjunga och nu tre år efteråt går och vinner en grammy och en himla massa andra priser. Världsturné har hon också gjort. Det är ju banne mig så bra att det inte är klokt, när man tänker på det.
Fina Riak satte upp en helt magisk teaterföreställning där man hela pjäsen hade en ögonbindel på sig. Alla andra sinnen som dofter, hörsel och känsel blev på så sätt förstärkta. Riak är visst färdig socionom idag. Hurra för dig!
För att inte tala om Zeliha Dagli som rakryggad, ständigt är berädd att debattera kvinnors rättigheter i förorten. Hon startade upp förortsfeministerna och har blivit utsedd till Årets kvinna. Zeliha. tänk om vi får till en körskola för kvinnor i Husby, vore inte det fantastiskt?
När man tänker starka kvinnor i Järva kan man ju inte låta bli att tänka på kvinnan och urkraften personifierad, Ann Margarethe Livh. Engagemang, klokskap, erfarenhet, empati, driv…. ja, superlativen räcker inte riktigt till här! ”Go Livh, Go”, säger jag
Sedan har vi ju Liselotte Norén som outtröttligt jobbar med att återbruka och skapa jobb för ungdomar på Järva. Kolla in Refo och läs om Liselottes fantastiska engagemang. Kör hårt, Liselotte, du gör skillnad!
Kerstin, Piglet, eldsjälen, som fyller Husby gård med liv och lust. Sjutton vilket bra jobb du gör! Nu ska vi bara se till att ni får den ekonomiska biten att gå ihop också. Men på något sätt så vet jag att det fixar du med lite stöd från oss andra!
Category
Tags
Igår var jag på samråd inför upprustningen av en fastighet i Tensta. Som alltid brukar mötena avslutas med ett grupparbete där boende får tycka till, högt som lågt, positivt och negativt om sitt boende.
Som alltid, när det är samråd på Järva, blir det massor av intressanta och spännande diskussioner, så som det ofta blir när människor från olika kulturer möts.
I min grupp var vi sju personer. Sex kvinnor med ursprung från Somalia, Irak och Turkiet. Mannen var av okänd härkomst och själv är ju jag från Småland. En härlig mix, med andra ord. Vi avhandlade än det ena, än det andra. Vi pratade trångboddhet, Bostadsförmedlingens interna byteskö, behöver av platser att mötas på, hur viktigt det är att respektera sina grannar osv, osv.
Allt gott och väl, tills mannen i gruppen mer eller mindre tog över diskussionen och med en lika hög som bullrigt anklagande, röst deklarerade att det fick var nog med att kasta ut cyklar från femte våningen. Människor som promenerar på gatan kan ju faktiskt komma till skada.
Jo, det höll vi alla med om, det är ju verkligen inte klokt med människor som slänger cyklar från femte våningen. Men vem sjutton gör egentligen det?
Med tanke på den saliga blandning av människor som satt där runt bordet, kunde jag liksom inte låta bli att undra om det verkligen är normalt att kasta ut cyklar från femte våningen i något land här på jorden?
Hur är det egentligen i Mogadishu, är det normalt att kasta ut cyklar där? frågade jag mina somaliska gruppmedlemmar, ”Nej, verkligen inte”, svarade de och skrattade. Likadant i Irak och Turkiet, där visade det sig att det inte heller var brukligt att kasta ut cyklar från femte våningen. I Småland brukar vi inte heller, för all del, ägna oss år att kasta ut cyklar hux som flux. Förmodligen är vi för snåla för att ens komma på tanken.
Men vem sjutton kastar ut cyklar? Vi var rörande överens om att det nog inte finns ett enda land i världen där man är speciellt hängiven just cykelkastning från balkonger. Att man kastar ut cyklar från femte våningen måste ju med andra ord bero på andra saker än etnicitet eller brist på kulturell bildning.
V i avslutade diskussionen med att dra den helt ovetenskapliga slutsatsen, att förmodligen berodde just cykelkastningen på någon form av mental instabilitet. Visst är det väl så att psykiskt lidande, är något som kan drabba oss alla, oavsett etnicitet.
Tänk att vi sist och slutligen hittade en gemensam nämnare.
Vi är människor
Category
Tags
Husbybon Anders Österberg beskriver sitt Järva i Expressen idag. Det är en mycket mer nyanserad verklighet än den vi är vana att möta i media.
.Jag får titt som tätt frågan om hur det egentligen är i Järva. Ofta är det människor som aldrig någonsin har varit där som undrar. Mellan raderna anar jag att de vill att jag ska bekräfta den bild som de har fått från media. De vill kort och gott få sina fördomar besannade.
För mig är frågan om Järva problematisk att besvara. Det finns helt enkelt inget entydigt svar. En sak är dock säker, för mig personligen betyder stadsdelarna runt Järvafältet mycket. För att inte tala om människorna. Mixen, omtanken, kärleken. Alla idéer som det slår gnistor om. Jag bär med mig många magiska ögonblick från mitt Järva.
Okej, jag ska inte sticka under stol med att det finns en hel del problem som exempelvis kriminalitet, otrygghet, hedersförtryck, fattigdom, trångboddhet, arbetslöshet, droger osv. Men en sak är säker. Jag har aldrig mött så många fantastiska, inspirerande och engagerade människor som jag har gjort på Järva. Den komplexa problematik som finns där, till trots.
I Järva finns en enorm outnyttjad humankapacitet. Tänk bara alla ungdomar som pratar hur många språk som helst. alla mammor och pappor som nattvandrar, alla som engagerar sig politiskt för att de vill förändring.
För att inte tala om alla unga människor som vill betala tillbaka till orten, som vill förändra förutsättningarna till det bättre och öppna perspektiven med och för varandra. Jag tänker på Keya, Cherrie, Tomas Amanuel, Atusa Rezai, Bröderna Auel och många fler. Ni är tunga!
Det är dags att byta fokus när vi pratar om Järva. Det är dags att sluta leta fel och istället lyfta fram det positiva. Det är dags att ge det ständiga problemsökandet med invandring och främlingsfientlighet, en knäpp på näsan.
Jag tror på positiv förstärkning. Det handlar om att lyfta fram och lära av de goda exemplen. Det är smartare att prata om framsteg. För det går ju faktiskt ganska så bra. Arbetslösheten sjunker. I Rinkeby är det just nu fler i sysselsättning än någonsin förut. Det görs enorma satsningar inom utbildningsområdet osv.
Jag håller med Anders, det viktiga kan aldrig vara varifrån du kommer, det viktiga måste hela tiden vara att vi har ett starkt samhälle som ser till att människor lyckas att ta sig dit de vill. Tillsammans och bara tillsammans kommer vi att lyckas. Det är också jag övertygad om.
Category
Tags
Är det inte dags att överge drömmen om att rekrytera den perfekta människan? När modeföretaget Björn Borg rekryterar uppmanar de istället sökanden att vara öppna med sig själva och berätta om sina misstag. Visst är väl det ändå befriande?
Att misslyckas är inte motsatsen till framgång – det är en del av framgång.
Framgångsrika kreatörer, entreprenörer, forskare, skådespelare eller musiker har alla något gemensamt. De är mänskliga och har misslyckats många gånger innan de har lyckats.
Våga därför misslyckas! Perfekta människor kommer aldrig att göra stordåd.
Category
Tags
Category
Tags
Snart fyra månader som frilans.
Jag rivstartade fredagen med en kunskapsfrukost med F Nation på Fotografiska museet. Med verktyget Value Proposition Canvas och en himla massa post-it-lappar, kollade och testade jag om min idé har en bärighet hos dem det verkligen betyder något för – kunderna.
Idéer är inte värda något om de inte har något värde.
Category
Tags
För tre år sedan jobbade jag i Stockholmsförorten Rinkeby. Vi skulle göra en boendedialog och stämma av vår vision för stadsdelen med boende. Det var i ett väldigt tidigt skede av planeringen och med drygt 80 procent invånare med invandrarbakgrund är språket en utmaning. Dialog förutsätter som bekant att man förstår varandra.
Lösningen blev att engagera fyra ungdomar från orten med olika språkbakgrund. Och med stort engagemang satte sig dessa fyra fantastiska ungdomar snabbt in i byggplanprocessen och vår vision för området. När sedan dagen kom och det var dags att möta boende träffade vi människor vi normalt aldrig, aldrig når ut till. Det kom somalier, turkar, kurder, eritreaner, singaleser, ja, människor från världens alla hörn. Tack vara ungdomarna blev dialogen lika spännande som givande . Rinkebyborna gillade dessutom vår plan för området.
Rinkebyungdomarna gjorde stort intryck på oss alla. En av dem pratade inte bara fem språk, hon gillade också att sjunga. Tre år senare vann hon en Grammy för årets hiphop/soul. ja, Jag är så himla stolt över Cherrie! You go girl!
Category
Tags
Jag var runt trettio någonting. En kritisk ålder. Det är då alla bitar ska falla på plats i livets pussel. Utbildning, karriär, bostad, familj och allt det där som bara hör till.
Själv hade jag inte lyckats nämnvärt. Jag bodde på 19 kvm utan dusch vid Hornstull, pluggade enstaka kurser på universitetet och jobbade natt på Södersjukhuset. Jag hade varken barn eller familj. Just det där oansvariga levernet kom också att bli något som min frireligiösa bror i Småland brukade ta upp med mig titt som tätt, när tillfälle gavs. ”Helen, om du ska ha barn så måste du nog börja tänka på det snart”, sa han. ”Du vet att klimakteriet inte är långt borta, du är ju ändå 28 år
Jag vet inte om det var exakt de orden som gjorde att jag sökte mig till en känd astrolog för att, om möjligt, finna någon ljusning eller mening med mitt liv. Jag minns i alla fall att jag hoppades. Jag ställde de klassiska frågorna: Kommer jag att träffa någon? Kommer jag få barn? Hur kommer mitt liv att bli?
Astrologen såg bekymrad ut. Han hade aldrig någonsin tidigare sett en sådan stjärnkonstellation. ”Det är bara en massa stjärnor som opererar oberoende av varandra”, sa han. ”Här finns inget som helst samarbete emellan dem överhuvudtaget”. Han visade och pekade och drog linjer mellan olika planeter innan han avslutade med att säga, ”Om jag skulle jämföra dig med ett land, så måste det bli Indonesien. Bara en jäkla massa öar. Din uppgift i livet måste vara att bygga broar och få människor att samarbeta”.
Så kom det också att bli. Mitt uppdrag som kommunikatör är att bygga broar. För det är väl egentligen det som kommunikation i grund och botten handlar om?
Med det sagt vill jag ta chansen att manifestera det fria ordet, något som länge setts som självklart, men som i år är viktigare än någonsin. Jag anammar därför utmaningen att blogga varje dag i 100 dagar. #blogg100
Category
Tags
Vilken överraskning!
Jag är otroligt glad och tacksam att ha blivit nominerad till Stora Kommunikatörspriset 2017 för bästa kommunikation offentlig organisation.
Stort tack till alla som har stått vid min sida, husbybor, kollegor på Svenska Bostäder och Stockholm stad.
Allt går så länge vi pratar MED varandra istället för OM varandra. Att våga mötas utan rädsla.
Tack för ert stöd!
Category
Tags
Det är tre månader sedan jag lämnade mitt fasta jobb för att börja frilansa. När jag träffar mina gamla kollegor undrar de ofta om jag inte ångrar mig.
Här bjuder jag därför gärna på min tre månaders korta erfarenhet som frilansare.
Först, en av förklaringarna till att jag hellre driver eget är att jag var uttråkad. Jag var helt enkelt för överkvalificerad för mitt fasta jobb. Det mesta gick på rutin och jag såg inte någon möjlighet att utvecklas. Min inre kanariefågel hade nog varnat ett bra tag om att syret höll på att ta slut och det var dags att styra om och följa sin egen inre kompass.
För mig innebär det att vara konsult om ett mind-set, ett sätt att vara. Det handlar även om att få använda min kompetens fullt ut. Jag vill helt enkel jobba för att det finns något vettigt att göra och som konsult anlitas man bara när kunden verkligen vill ha hjälp. Att tillföra det där lilla extra till en organisation eller team, den känslan är oslagbar.
Visst, ekonomiskt känns det mycket mer osäkert. Att frilansa innebär större eget ansvar för sin ekonomi. Lönen rullar inte in varje månad. Som konsult är du ansvarig för alla utgifter för ditt företag och din yrkesmässiga utveckling; vidareutbildning, förmåner, semester, sjukdom, pension, osäkerhet i din yrkesroll och så vidare. Dessutom bör du göra en vinst för att kunna vara utan jobb under tid, eller kunna satsa på vidareutbildning.
All den där ekonomiska osäkerheten uppvägs dock av en annan viktig anledning till att jag blev konsult: Friheten att styra över min tid.
Många värdesätter att vara anställda och ha en grundtrygghet, men jag tycker att uppsidan med att kunna styra över sin tid på ett helt annat sätt väger tungt.
Sist men inte minst, visst blir man glad att få en så positiv utvärdering efter sitt första konsultuppdrag.
Nej, jag ångrar mig inte!
Jag fortsätter som konsult tills jag hittar mitt absoluta drömjobb.
”Duktiga flickor mår som allra bäst när de får följa sina drömmar och syssla med något som de verkligen brinner för” Birgitta Ohlsson
Category
Tags
Nu Cecilia, här är andra delen av mina resetips från Azorerna.
Du får inte missa min favoritö Pico. Ön är 42 km lång, har en maximal bredd på 15 km (yta på 447 km ²). Pico är med andra ord inte en speciellt stor ö men den är ändå den näst största på Azorerna. Huvudstaden heter Madalena (här finns ett ljuvligt bageri).
Enklast tar du dig till Pico med inrikesflyg från São Miguel. Jag har för mig att det tog knappt en timme.
När vi kom till Pico i slutet av juli var det fest i dagarna sju. Azorernas samlade poliskår klämde i med House of the rising sun så där bombastiskt som det nog bara kan bli på en ö, som är utslängd, någonstans mitt ute i atlanten.
Det är för bara ett par hundra år sedan som människor flyttade till Pico. Här färdas du på gamla vägar som tar dig genom ett fantastiskt landskap och historiska byar. Här finner du uppfriskande eukalyptusskogar och hundraåriga vingårdar som skyddas av UNESCO-världsarv.
Ön Pico är en geologisk unik plats i Europa. Det som är så speciellt med ön är det vackra berget och vulkanen Montanha do Pico som ligger 2351 m.ö.h. Berget är inte bara den högsta punkten på Azorerna utan även i hela Portugal. Om du är i hyfsad kondition så rekommenderar jag dig att göra en toppbestigning med Tripix Azores som ägs och drivs av fantastiska Matteo.
Pico ligger på den mittatlantiska åsen, vilket innebär att det är mycket nära till djupa vatten. Valar passerar ofta land på bara 500 meters avstånd. I forna tider livnärde sig lokalbefolkningen på valjakt och man kan fortfarande se lämningar från gamla valhamnar, kanoter, fabriker. Det finns massor med valfångarhistorier att ta del av i valmuseumet i byn Lajes.
Havet är verkligen fullt av liv. Om du gillar att dyka så ska du göra det på Pico och ön Faial. Här kan du simma med stim av makrill, barracudor, gulfenad tonfisk och tryckarfiskar. Vanliga stingrockor blir enormt stora i dessa vatten. Även stora rockor påträffas ibland. Matteo på Tripix Azores kan säkert tipsa om bra arrangörer både för att åka ut och kolla på valar och om man vill dyka. Tripix är verkligen superbra!
Från ön Pico tar man färjan till ön Faial men låt mig återkomma till det
Category
Tags
Idag publicerar jag och Esme Güler en replik på arkitekten Elin Strand Ruins inlägg om feministisk stadsplanering på SVT opinion.
På något sätt trodde jag, att jag hade lagt allt som hade med feministisk stadsplanering bakom mig. Ärligt talat så kände jag mig ganska bränd. Glöden hade falnat.
Men Elins debattartikel lyckades väcka glöden igen. Eller som min vapendragare Esme från Husby sa i telefon, ”nu är det dags för elden att vakna!”
Åter till feministisk stadsplanering.
Elins tanke är egentligen god. Lägg till tvättstugor i kombination med lekrum och café, mer djur och växtodling så blir det bättre och tryggare. Men själva poängen, att kalla det feministiskt, förstår jag inte riktigt.
För de allra flesta kvinnor handlar feminism om mer än traditionella kvinnosysslor som kök, tvättstugor och vävstolar.
I rollen som kommunikatör arbetade jag under tre år med stora stadsdelsutvecklingsprojekt i stadsdelarna runt Järva. Projekten involverade många människor, både boende och verksamheter. Frågor om demokrati och deltagande i stadsplanering, stod högt på min agenda. För mig, som kommunikatör kom projekten att handla om kommunikation på riktigt dvs. fokus på att lyssna istället för envägskommunikation, som det ofta blir i de här stadsdelarna.
Det är lättare att tala om vad boende i förorten behöver än att faktiskt fråga hur behovet ser ut. det var så det kom sig att mina fördomar om människor i förorten kom på kant.
Esme var en av dem som ville berätta. Hon blev en av dem som öppnade mina ögon för den komplexa verklighet som finns i våra förorter.Jag minns tydligt att hon sa ”Helen, du måste lyssna på oss kvinnor”. Och likt en lots, navigerade hon mig sedan genom många svåra passager.
Till att börja med, gruppen kvinnor i förorten är inte en homogen grupp. Och kvinnors behov ser olika ut.
En sak är dock säker, kvinnor i förorten är lika ointresserade av att laga mat på stan som kvinnor boende vid Odenplan är. ”Varför ska vi kvinnor stå på torget och laga mat?” frågade någon när det offentliga köket kom på tal, ”laga mat, det gör vi hela dagarna hemma. Vi kvinnor vill kunna köra bil och försörja oss, precis som män”.
Just de där orden fastnade i mitt hjärta. Och det kom också att bli själva kärnan till, vad feministisk stadsplanering kom att handla om för mig och många kvinnor i förorten.
Feminism är något helt annat för kvinnor i förorten. I förorten kan feminismen inte reduceras till en konstform, eller till stadsodling och cykelkök. Feminism i förorten handlar om att göra det möjligt för kvinnor att ta en mer aktiv del av samhället
När jag insåg det kom feministisk stadsplanering allt mer att handla om metod än sak. Den kom att handla om att inkludera stadens invånare vid stadsdelsutveckling, om social rättvisa och om att stärka kvinnors egenmakt i socialt utsatta områden.
Jag tänker att när man planerar utifrån ett feministiskt perspektiv tar man särskilt hänsyn till kvinnors och flickors behov och att de som bor där får tycka till.
Feministisk stadsplanering är synonymt med hållbar stadsutveckling som kräver samarbete och väl utvecklade former för dialog mellan medborgare och involverade aktörer.
Konkret, kan feministisk stadsplanering i socialt utsatta områden handla om göra det möjligt för duktiga kvinnliga företagare att driva egna verksamheter. Behovet av små, billiga lokaler är enormt.
Det kan också handla om att göra plats för bilpool eller att Initiera ett nätverk för kvinnor som vill övningsköra med varandra.
Feministiskt stadsplanering är ett klurigt begrepp, men liksom all hållbar stadsplanering måste förändring göras med ett inifrån-och ut perspektiv. Det betyder att de som arbetar med att utveckla staden alltid måste prata med invånarna först.
Category
Tags
Jag älskar Azorerna.
Jag älskar Azorerna, speciellt mycket nu när det verkar råda någon form av politisk depression på alla fronter i världen. Azorerna existerar långt bortom allt detta. Nio små öar lite ovarsamt placerade nästan halvvägs ute i Atlanten mellan Europa och Nordamerika. Klimatet är gynnsamt med en temperatur som varierar mellan vinterns 18 och sommarens 24 grader. Här odlas Europas enda te, här växer bananer, bambu, ja till och med ananas. Azorerna lever sitt egna liv. Här är det alltid sommar.
När man landar på huvudön Sao Miguel möts man av hortensior och små arméer av trädgårdsskötare längs vägarna, alla med spade och skyffel. Det lätt att köra bil här, Sao Miguel mäter dryga 7 mil kors och tvärs. Men ändå, det tar tid att ta sig runt på Sao Miguel, vägarna är smala och serpentinliknande, men det är inte främsta skälet. Nej det beror i stället på smyckningarna, vackra picknickplatser och utsiktspunkter, alléer och blomster.
Du behöver minst fem till sju dagar för att utforska ön.
Jag bodde på ett ljuvligt guesthouse, Quinta da Abelheira, som ligger i Fajã de Baixo, 4 km från huvudstaden på ön, Ponta Delgada. Utsikten från några av rummen är bedårande! Personalen trevlig. Människorna på Azorerna är över lag trevliga men lite blyga. Den där stora turistinvasionen har inte kommit ännu som tur är för oss som gillar att semestra lite avsides de vanliga turiststråken.
Missa inte delfinerna
Missa inte att simma med delfiner. Det är sannerligen en upplevelse för livet! Du kan simma med delfiner från de andra öarna på Azorerna också men jag upplevde det som allra bäst här på São Miguel. Faktum är att, egentligen är det människorna som gör upplevelsen (det är ju det som kallas service!). Vi åkte ut med en gummibåt med en supertrevlig kapten och kunnig marinbiolog ombord. Vi fick fem dyk var. Jag rekommenderar Picos de Aventura – Adventure Tours
Valskådningen som också är något som man bara måste göra, rekommenderar jag istället att göra från öarna Pico eller Faial. Låt mig återkomma till det!
Bad
På andra sidan ön, vid Ribeira Grande, finns en helt fantastisk strand, Praia de Santa Bárbara. Här finns en liten bar med enklare rätter. Missa inte!
Botanisk trädgård
Byn Furnas är en liten pärla. Huvudattraktionen är en sagolik botanisk dröm för varje trädgårdsintresserad. Terra Nostra anlades av en engelsman och är byggd runt en termalpool, välgörande men inte speciellt inbjudande med sitt gula vatten och sin svavellukt. Det finns många trädgårdsanläggningar på Sao Miguel men Terra Nostra står i särklass. Det råder en märkbar och synlig vulkanisk aktivitet i byn. Några av källorna når nästan 100 grader.
Magiska sjöar
Andra sevärdheter som du inte får missa är Lagoa do Fogo, Eldsjön (kring Eldsjön finns flera varma källor att bada i och dessutom ett varmt vattenfall). Sete Cidades med de berömda olikfärgade tvillingsjöarna.
Äta
På Azorerna är det skaldjur och fisk som gäller. Även kött är bra, kossorna går ute året runt och betar på de gröna kullarna. Jag åt världens bästa skaldjursplatå på Restaurante Mariserra (were the locals dine!)i Ponta Delgada.
Category
Tags
Vägen är sällan rak. Nej, den emotionella berg-och-dalbanan när man går nya okända vägar ser snarare ut så här, om man ska vara helt sanningsenlig. Visst är det väl en hängbro där över avgrundens djup? Om inte, så fixar jag en sådan!
En härlig vinteronsdag önskar jag alla!
Rubriken borde istället vara att vägen mot nytt är ALDRIG rak. Här finns inget sällan i det här läget!
Category
Tags
Är vi på väg att skapa ett kraftfullare, mänskligare och mer meningsfullt sätt att organisera oss? Helt nya sätt att samarbeta?
Självstyre ersätter hierarkierna
Reinventing organizations är titeln på en bok skriven av Fredric Laloux och som snabbt har fått genomslag hos både företagsledare, chefer och konsulter. Här beskriver Laloux helt nya sätt att organisera företag som bygger på att ledarskapet är utspritt i organisationen och självstyre har ersatt hierarkierna.
Artificiell intelligens formar framtiden
Bridgewater ersätter chefer med artificiell intelligens redan om fem år. Med automatiserat beslutsfattande sparar världens största hedgefond både tid och eliminerar risken för mänskligt färgade beslut och mänskliga fördomar.
I Sverige har IT-konsulten Tieto valt en artificiell intelligens, Alicia T, i ledningsgruppen för enheten för datadrivet beslutsfattande. Alicia T blir en fullvärdig medlem i gruppen och har också rösträtt. Tack vare ett samtalsgränssnitt är det möjligt att föra samtal med Alicia T.
Finland testar statlig medborgarlön
Sedan årsskiftet testar Finland medborgarlön. Ett par tusen personer ska få 5 500 kronor i månaden oavsett om de jobbar eller inte.
Irrbloss eller tidiga förlöpare?
Min spaning
Jag tror att företag i framtiden kommer att behöva bli mer lättrörliga för att snabbt kunna byta riktning och anpassa sig i en alltmer föränderlig värld. AI och robotar kommer att ta över många administrativa uppgifter.. De gör allt snabbare, bättre och billigare.
Digitalisering av företagen kommer vidare att innebära att vi behöver organisera oss på andra sätt. Det kommer att bli färre jobb. Medborgarlön blir därför en nödvändighet vare sig man vill eller inte.
Category
Tags
Om några dagar är det dags att säga välkommen till år 2017.
Jag kollade igenom mina bilder från året som gått och med några glimtar från mitt 2016 vill jag önska alla ett riktigt Gott Nytt År!
Category
Tags
Igår lunchade jag med med inte mindre än S-politikerna Anders Österberg och Esme Güler. Två mycket engagerade och inspirerande järvabor som jag känner sedan tidigare. Med på lunchen var också Carolina Sinisalo med sonen Alejandro, mamma och bror till 15-årige Robin som sköts ihjäl i Akalla tidigare i år.
Vi pratade om alla skjutningarna som varit de senaste åren på Järva och om familjens kamp för att komma tillbaka till en normal vardag efter det kallblodiga mordet på en älskad son och lillebror. Gärningsmannen går fortfarande på fri fot. Ingen vågar prata.
Trots den djupa sorgen har familjen valt att vända Robins död till något positivt. Mamma Carolina har startat en kampanj mot våldet #fuckvåldet. Allt för att försöka vända hatet till kärlek.
Efter vårt möte har jag funderat en hel del på hur viktigt det är att inte låta sig tappa fokus utan istället koncentrera oss ännu mer på de möjligheter som finns omkring oss. För att vända den negativa utvecklingen i förorten är en sådan möjlighet att stärka kvinnorna. Jag tror stenhårt på att kvinnors utbildning, arbete och hälsa är nyckeln till en bättre och mindre konfliktfylld värld. Om kvinnan exempelvis är hemma och aldrig lär sig svenska kommer inte barnen att göra det heller. Att förändra kvinnors situation, kan helt enkelt vara den viktigaste insatsen för att motverka segregationen.
Kära sju socialdemokrater på Järva, just den punkten vill jag lägga till er åtgärdslista för att vända utvecklingen på Järva.
Annars så instämmer jag med allt!
Category
Tags
Tillit byggs inte på en dag. Där något som man bygger upp – och förvaltar. Tillit är själva kittet i varje relation och smörjmedlet i all kommunikation.
De senaste åren har jag arbetat mycket med stadsdelsutveckling och jag vet att startsträckan för förändringsarbete blir mycket kortare om tilliten mellan boende och bostadsbolag redan finns på plats.
Tillit är i grund och botten något som byggs av dem som dagligen verkar i området. I ett bostadsbolag handlar det ofta om den dagliga förvaltningen. Det är där som själva fundamentet för förtroende och tillit mellan bostadsbolag och boende byggs.
Förutom att hålla rent, helt och snyggt, är viktiga faktorer att bygga tillit de här:
Att lyssna. Det svåraste i ett samtal är inte att prata utan att lyssna.
Integritet, att vara ärlig, säga sanningen, ha mod och visa ödmjukhet.
Intention. Var tydlig med varför du gör det ena eller det andra och fundera även på ditt bakomliggande syfte. ”Walk the talk”.
Category
Tags
När man pratar om att göra förändringar i en organisation pratar man om ofta att det behövs förändringsledning eller ”change management”. Det kan exempelvis handla om att göra en organisationsförändring eller implementering av ett nytt IT-system.
Finns motsvarande tänk när man gör stora förändringar av hela stadsdelar eller för all del, i mindre projekt som bara gäller upprustning av ett kvarter eller fastighet?
Nej, inte riktigt.
Här pratar man i bästa fall om boendedialog. Men egentligen är det just förändringsledning som det handlar om. Låt mig förklara.
De senaste åren har jag arbetat mycket med förändringsarbete i hela stadsdelar. Det har handlat om stora förändringar där många olika aktörer är involverade. Förändringarna kan gälla exempelvis nya hus som ska byggas eller hus som ska rivas, gator som ska höjas eller sänkas osv. Det är helt enkelt, ofta stora förändringar som involverar väldigt många människor, inte minst boende och verksamheter i området.
Summa summarum, det är många personer som du behöver ha med dig för att hela processen ska löpa smidigt och bra. Och det är ju just det där med människorna.
Människor är av naturen skapta att vara misstänksamma och restriktiv till förändring, det är en naturlig instinkt som lever kvar sedan urminnes tider. Vi är i grunden ett vanedjur. Vi mår bra av rutiner och gillar egentligen inte alls att behöva bryta våra vanor.
Men hur ska man göra då?
När man förändrar stadsdelar behöver alla involverade människor, det gäller framförallt boende i området, förstå varför en förändring överhuvudtaget är viktig och nödvändig. De behöver vara motiverade att genomföra den, och framförallt ha rätt kunskap. Det handlar i slutändan om att få människor att tänka, känna och göra det man vill.
Här är mina bästa tips
Kommunicera, kommunicera, och sedan kommunicera mera.
Kommunikation och uthållighet är nyckelord. Kunskapen om hur man kommunicerar med olika grupper för att få till rätt beteende är avgörande. Lyckas du kommunicera varför ni ska göra förändringen, så har ni löst en viktig knäckfråga.
Att leda förändringen
Identifiera viktiga nyckelpersoner s.k. change leaders. Varje organisation har sina chefer och ledare. I ett samhälle finner du motsvarande informella ledare ofta i föreningar eller andra verksamheter.
För att lyckas leda förändring i en mer informell organisation som exempelvis en stadsdel är, behöver du jobba tätt ihop med dessa personer. Det grundläggande ledarskapet måste finnas ”på plats”. Det är tillsammans med dem som du kommunicerar mål och vision, involverar, skapar delaktighet och ger feedback.
Strukturerat arbetssätt
Det handlar om att jobba medvetet och strukturerat mot förändringen, naturligtvis i syfte att nå målen.
Följ upp
Jobba hängivet mot att följa upp både resultatmål och beteendemål, men framförallt glöm inte att FIRA på vägen. Förstärk det som fungerar!
Hur vet du att du har lyckats? Här är tre tydliga tecken:
- Att alla känner att de vinner något
- Att förändringen genomförs i ett lagom tempo
- Att alla känner sig delaktiga
Category
Tags
I veckan var jag och tankade energi i Husby.
Stickgruppen som jag startade i somras har fortsatt att träffas i biblioteket i Husby på onsdagarna med Geraldine Hudson i spetsen. Jag måste säga att i vår stickgrupp, kom det att växa en en förunderligt stark vänskap mellan kvinnorna – som aldrig annars hade träffats – trots att alla bor i Husby. Och för att vara ärlig så visste vi inte riktigt vart projektet skulle barka hän, men visst fanns det drömmar om att erövra Husby, Stockholm och världen. Stickgruppen kom därför att kalla sig ”Husby är här” för att sätta Husby på kartan för något helt annat än vad som man brukar läsa om när det skrivs om orten.
Vi kom att bli en liten kärntrupp kvinnor från världens alla hörn, alla med sin egna unika levnadshistoria, ofta med flykt undan krig och våld som gemensamt tema.
Vr andra gemensamma nämnare är att vi antingen bor eller verkar i Husby.
Mellan alla aviga och räta, hinner man diskutera mycket. Högt som lågt. Om livet, politik, våra barn, religion och sist men inte minst: Mat. Vi byter recept och smakar på varandras hemmagjorda specialiteter.

Du tar mynta, persilja, tomater, bulgur, citron, olivolja och vips så har du en tabbouleh säger Habiba
Som sagt, det är en aldeles fantastisk grupp, och jag tror att jag skulle skriva kunna skriva flera romaner om dessa fantastiska damer. Några kokböcker skulle det nog också kunna bli!
Om du har vägarna förbi Husby bibliotek onsdagar mellan kl. 14-16, kom gärna förbi och hälsa. Jag lovar att du kommer att känna dig upplivad och fylld av energi efter ett besök med dessa uppfriskande damer!
Category
Tags
Jag har jobbat ett tag på Järva och om jag ska vara riktigt ärlig så har jag aldrig träffat så många passionerade människor någon annanstans. jobbet blir helt enkelt en uppgift som griper tag i en, kort sagt.
Men jag har också sett hur pappersarbete, logistik och hierarkier står i vägen för fokus, kreativitet och lösningar.
Så här skulle jag vilja göra: Skapa en särskild, avskild, miljö där en arbetsgrupp med hög självständighet får jobba i fred. Arbetsgruppen ska bestå av passionerade människor från samhällets olika aktörer – näringsliv och offentlig förvaltning, och inte minst boende i området. Passion syns i ögonen, glöm inte det, just passion är superviktigt. En chef-titel är inte lika med passion.
Arbetsgruppen ska vara en plattform för idéer att utbytas på. Ideer som i sin tur blir till förslag och lösningar. Fokus ska vara att belöna kreativitet och neka nej-sägarna makt.
Ge gruppen tid, mandat och en budget.
Jag tror på samarbete. Ensam är inget stark.
Category
Tags
Category
Tags
Jag arbetar inte i Järva längre. Den sista tiden har jag funderat mycket över allt som hänt, alla människor som jag har mött och på något förunderligt sätt känns det som om jag har varit väldigt långt bor, på en lång resa.
Här i radhuset i Hässelby, där jag är nu, tycks tiden nästan stått stilla. Jul med Ernst, Ingmar Stenmark och David Helenius på TV:n. Det är småputtrigt, trevligt och alldeles lagom, men så avlägset livet.
Hur är det då? Vad är skillnaden?
Det är stor skillnad på tempo och energi, såväl positiv som negativ. Det är på något sätt så mycket mer av allt. Jag kommer ihåg i början, när jag började i Husby, hur trött jag var. Alla människor som grep tag i en, såvä bildligt som bokstavligt. Ja, just sådant kan bli jobbigt för en ovan som mer definierar begreppet ”social” med att göra statusuppdateringar på Facebook.
Det är väl egentligen ingen slump att det främst är i Rinkeby, Tensta och Husby där det skjuts mest i Stockholm. Grogrunden till situationen är starkt kopplat till segregationen i staden. Uppväxtvillkoren i dessa områden skiljer sig markant från resten av staden och det får dramatiska konsekvenser.
Den mest påtagliga skillnaderna är att skolorna i områdena påverkats negativt de senaste åren. När 50% av eleverna lämnar den kommunala grundskolan utan tillräckliga betyg för att söka vidare till en gymnasieutbildning inser man att något gått allvarligt fel. Vi vet också att utan gymnasieutbildning är det mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Att satsa mer resurser på skolorna i dessa områden borde vara en självklar investering. Utbildning och jobb är utmärkta förutsättningar som förebygger både kriminalitet och utanförskap.
En annan sak som är en påtaglig orättvisa som drabbar dessa områden är barnfattigdom. I Rinkeby lever 42 procent av alla barnfamiljer i ekonomisk utsatthet. Barnfattigdom är något som orsakar unga lidande, oro och ökar risken för utanförskap. Vi vet också att det kan leda till sämre resultat i skolan. Om vi lyckas minska barnfattigdomen skulle vi bekämpa grogrunden för våld och kriminalitet.
Det är genom att ge alla barn en trygg uppväxt med goda möjligheter till utbildning och i förlängningen arbete som själva grogrunden för kriminalitet och utanförskap skulle decimeras. Som följd skulle även våldet minska och vår stad skulle bli en tryggare plats att leva i – för ALLA.
Läs mer om barnfattigdom i Sverige, Rädda Barnens årsrapport 2015
Category
Tags
Ja, hur sexigt är det? Som seriös företagare har jag iallafall insett att bokföring är ett måste och skaffat mig ett webbaserat bokföringsprogram. Min stora fasa är just den här biten med ekonomin. Att skapa värde med kommunikation och marknadsföring det kan jag. Men en bra revisor har jag aldrig riktigt varit. Kontering och verifikationer hänger liksom inte ihop med kreativitet och entreprenörskap. Javisst, finns det väl i och för sig kreativa ekonomer, men det är inte riktigt min hemmaplan.
Nu ska det bli ordning och reda på räkenskaperna. Vem vill bli tagen i örat av Skattemyndigheten? Alla inkommande och utgående fakturor har blivit konterade och numrerade. Och det finaste av allt är ju ändå rapporterna på längden och bredden i fina staplar. Javisst är det väl ganska småsexigt med bokföring, iallafall när man måste.
Category
Tags
Vad är det viktigaste jag har lärt mig vid förändringsarbete?
Att det handlar om att lyssna, lyssna och åter lyssna. Och att det krävs mod att testa nytt. Kurage att bromsa och göra omtag. Ytterst handlar det om att lyssna för att förstå – inte för att komma med färdiga svar.
Category
Tags
Jag vaknade med en lätt känsla i sinnet. Jag vet i tusan, om inte ärmarna redan var uppkavlade när jag vaknade, men det kändes åtminstone som så.
Det var just den där idén som legat och gnagt i bakhuvudet ett tag nu och som tyckte att det var dags att tas fram och titta lite närmare på. Några nära personer hade redan blivit involverade. rent intuitivt var det dock en alldeles speciell person som jag kom att tänka på som en blivande affärspartner.
Kanske var det ödet som förde oss samman en grå novembermorgon på Svenska Bostäders distriktskontor i Husby för ganska så precis två år sedan. Det var då som vi kom på den briljanta idén att sy ryggor av gamla byggvepor. Ja, just sådana där vepor som hänger över hela staden och som bara används ett kort tag och som sedan plockas ner och slängs. Visste du att tyget, som veporna är gjorda av, är i det närmaste oslitbart? Det håller,i princip, hur länge som helst!
Sagt och gjort, sommaren därpå, lät vi sy upp hundra unika veparyggor. Det verkligt bra med projektet var, att samtidigt som vi återbrukade gamla vepor gjorde vi det möjligt för ungdomar på Järva att sommarjobba och få en bra referens i sitt CV. Ekologisk och social hållbarhet på samma gång. Det är hållbarhet när det är som bäst, tycker jag.
Nu är det alltså dags igen. En ny idé är i sin linda. Om den är hållbar? Självklart, och här gången inbegriper den även det tredje benet, ekonomisk hållbarhet. Men mer om detta senare.
Jag passar på att slå ett slag för veparyggorna, bara därför att det är en sådan bra idé. Det är en lika enkel, bra, rolig grej som hållbar. Kolla Refos webbsida här
Category
Tags
Jag går igenom mina bilder och stannar upp vid den här. Den är från Malaysia och Perenthian island där jag var och jobbade som volontär för fyra år sedan.
Jag gillar bilden mycket. Den föreställer en 94-årig dam som vi hjälpte att måla om huset åt. Om jag inte minns fel så blev det gult. Jag älskar hennes blick, färgerna, de knotiga händerna, bildens skärpa. Bilden är tagen med en vanlig mobilkamera.
Om två dagar drar jag igång min egna firma på riktigt. Jag har en hel del idéer som jag ska plocka ner och titta lite närmare på. spännande!
Om jag är rädd? Ja, men jag måste.
”Man måste ta risker, följa vissa vägar och överge andra. Ingen människa kan välja utan att känna rädsla.”
Citat Paulo Coelho.
Category
Tags
Nu börjar det likna något. Webbsidan är äntligen på plats. Iallafall ett första embryo.
Ute regnar det och tanken om hur ska det här gå, ligger och gnager i bakhuvudet. Hur ska det gå? Men det fanns ingen annan utväg. Jag var tvungen att ta steget. Att våga bryta upp och fokusera på det som jag är bra på, fast nu som konsult. Att göra nytta för mina uppdragsgivare. Att göra bra.
Jag lägger osäkerheten bakom mig och fokuserar på att det här ska bli bra. Sist och syvende handlar det om att våga lita på sin kompetens och kreativitet.
Det behöver väl inte vara svårare än så?
Två föreläsningar om feministisk stadsplanering är inbokade. Det känns riktigt roligt!
Category
Tags
Sådär! Då var första fakturan ivägskickad och firman är igång på riktigt. Det känns spännande! Nu styr jag mina uppdrag, arbetsuppgifter och tid alldeles själv. Jag ska göra skillnad för mina uppdragsgivare. Jag lovar!
No responses yet